söndag 18 december 2016

Äta, jobba, sova...

Tidigare när jag satt vid datorn tänkte jag på att åka till jobbet, åka hem och äta, sova och åka till jobbet igen... Jag tänkte på KSMB och översköljdes av tristess och meningslöshet. Är det så här det ska vara? Är detta vad livet har att erbjuda? Är det så här torftigt livet ska vara?

Tillståndet varade i några minuter och jag hann nästan bli deprimerad innan jag kom på att det ju faktiskt inte är så här jag upplever livet. Vilken befrielse! Jag lever ett rikt och spännande liv. Det finns förbättringspotential här och där men på det stora hela är jag fantastiskt lottad. Samtidigt tänkte jag på att det finns människor som upplever livet precis så trist och deprimerande som jag kände under några minuter.

Jag kunde nu fyllas av glädje och tacksamhet att jag har kunnat utnyttja min kapacitet till att försöka skapa en meningsfull tillvaro för mig. Något som jag då och då också har förmånen av att kunna dela med mig till andra av.

Men ändå... Så fascinerande att känslor kan vara så starka.